Att göra ett avrop från ett ramavtal som inte resulterar i tilldelning av ett kontrakt, utan ett nytt ramavtal, strider enligt Kammarrättens mening mot bestämmelserna i upphandlingslagstiftningen. Det är därmed inte förenligt med lagen att tilldela kontrakt (avrop) som medför ett icke-förpliktande leveransavtal utan volymgaranti.
I upphandlingslagstiftningen finns definition av olika avtalstyper så som ramavtal, varukontrakt, tjänstekontrakt, byggentreprenadkontrakt etc. Leveransavtal är en avtalstyp som är frekvent nyttjad av upphandlande myndigheter men som saknar någon definition i Lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU).
Upphandlingsrättsligt är det inte av stor betydelse vad myndigheter döper sina avtal till. Avgörande är istället hur domstolen tolkar ett avtal utifrån de i upphandlingslagstiftningen definierade kontraktstyper.
Skillnaden mellan ramavtal och kontrakt
Det som skiljer ett ramavtal från ett kontrakt är främst att ramavtalet inte helt reglerar kvantiteten som myndigheten avser att anskaffa. När ramavtalet tecknas finns det oftast ingen förpliktelse för beställaren att anskaffa en konkret volym. Ramavtalet syftar i stället till att möjliggöra senare avrop från antagna leverantörer när behovet uppstår.
Ett kontrakt ska däremot reglera ett faktiskt köp och reglera de ekonomiska villkoren för anskaffningen. Enligt gällande praxis ska ett kontrakt inbegripa en garanterad volym för antagen leverantör, jämför Kammarrätten i Stockholm, mål nr 7754-15.
Leveransavtal
Ett leveransavtal kan behandlas antingen som ett kontrakt eller som ett ramavtal. Exempel på leveransavtal som utgör kontrakt är avtal om regelbunden städning eller kontinuerligt tillhandahållande av informationstjänster till avropande myndighet.
Har beställaren däremot inte åtagit sig att anskaffa en bestämd kvantitet eller volym ska leveransavtalet behandlas som ett ramavtal. Ett exempel på detta är när myndigheten avropar ett leveransavtal för konsulter via ramavtal utan att definiera omfattningen av konsultinsatsen.
Bedömningen ska göras utifrån de konkreta omständigheterna i varje enskilt fall.
Blandade kontrakt
Ett leveransavtal kan bestå av flera delar med olika karaktärer, var för sig kan delarna utgöra både ramavtal och kontrakt. I en sådan situation tillämpas överviktsprincipen för att avgöra avtalstypen för leveransavtalet. Det är således möjligt att behandla ett leveransavtal som ett kontrakt trots att leveransavtalet till vissa delar har ramavtalskaraktär, så länge som dessa delar inte överstiger hälften av Leveransavtalets volym, se Kammarrätten i Jönköping, mål nr 1054-16
Leveransavtal i praktiken
I praktiken brukar leveransavtal inte sällan reglera affärsrelationen mellan parterna utan att innehålla en exakt och entydig volym eller garanti för leverans. Leveransavtal reglerar istället hur och var leverans ska ske. Precisering av övriga krav och omfattning avgörs istället i samband med varje enskild beställning.
Många myndigheter nyttjar Kammarkollegiet och SKL-Kommentus ramavtal genom att avropa leveransavtal utan volymgaranti som enligt tillämplig praxis är att likställa med ett avrop av ramavtal från ett ramavtal.
Avrop av leveransavtal enligt Kammarrätten
Det är av stor vikt för upphandlande myndigheter att ha insikt om när ett leveransavtal är att betrakta som ett ramavtal. I ett nyligen avgjort mål hade Försäkringskassan, som företrädare för flera myndigheter, landsting och kommuner, gjort ett avrop från ett av Kammarkollegiets ramavtal. Avropet resulterade i ett leveransavtal som inte innehöll något åtagande att anskaffa någon faktiskt volym. Leveransavtal möjliggjorde endast för framtida tilldelningar av kontrakt. Kammarrätten anger i sina skäl att innebörden av leveransavtalet är att myndigheten avropat ett ramavtal ur ett ramavtal (Jämför Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 3713-17)
”Att göra ett avrop frän ett ramavtal som inte resulterar i tilldelning av ett kontrakt, utan i ett nytt ramavtal, strider enligt kammarrättens mening mot bestämmelserna i 5 kap. LUFS.”
Domstolen ansåg därmed att förfarandet inte var förenligt med gällande upphandlingslag. Trots att Lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS) tillämpades i målet får domen anses ge uttryck för vad som gäller för tolkning av leveransavtal inom LOU och andra upphandlingslagar.
I målet kunde klagande leverantör inte påvisa skada varför det saknades förutsättningar för ingripande mot leveransavtalet.
Sammanfattning
Det är otillåtet att avropa från ett ramavtal utan att avropet resulterar i ett kontrakt, utan i stället i ett nytt ramavtal som inte specificerar någon konkret kvantitet. Oavsett om avropet rubriceras som ett leveransavtal eller inte bottnar bedömningen i huruvida avropet innehåller ett åtagande från beställaren att anskaffa en viss volym från leverantören, om detta inte är fallet behandlas avropet som ett ramavtal vars tillkomst är otillåten enligt gällande rätt.
Januari 2018
Jur. kand. Amar Al-Djaber och Jur. stud. Sarmad Abdul Nabi